Nu har jag inte bloggat på x antal dagar... men äh. Ser ingen poäng i att ursäkta mig själv. Det har inte hänt någonting, och jag har inte velat. Och visst läser man (ni) hellre inlägg som någon velat skriva än inlägg någon tvingats att skriva?

Hur som helst, during my bloggfria dagar (veckor?) har jag tänkt på en grej. (En kort grej, för folk klagar på att mina inlägg är för långa... skitsnack, I tell you! Men hur som helst.) Jag har tänkt på minnen. Dom är störda. Till exempel, jag kan minnas för typ tre år sen, julen... vad blir det? 2006? Tror det var då. Minns i alla fall att jag och mon soeur satt hemma hos en av mammas barndomskompisar, tillsammans med en av hennes söner. Det intressanta är att jag kan minnas precis vad vi pratade om, och precis hur jag kände, hur jag satt och allting, men inte vad killen vi pratade med hette. Knappt hur han såg ut. Varför? Jag vet att han är snygg, och att han var det då också, varför minns jag honom inte? Dumma minnen. Som bara ploppar upp i huvudet, när jag spelar Harpan.

Kärlek på Harpan. Nu måste jag sluta. Ska spela Harpan. <3

Maty (som övat på sin franska all through this inlägg. Märkte ni? Spännande, huh!)



(Okej, nä, inte så mycket franska. Men hell, det är mer än vanligt!)