Sportlov!
Först börjar man i augusti, men att det är ett bra tag till höstlovet gör ingenting, för då har man nyss haft sommarlov och är (förhoppningsvis) uppvilad. Sen är det inte långt till jullovet, och det är lite längre vilket är bra eftersom man då orkar vänta tills sportlovet vecka 10 (vilket man måste, om man bor i vår del av landet). Det enda man riktigt kan klaga på är väl att sportlovet och påsklovet infaller lite väl nära varandra de är då påsken är tidig, men det är en petitess. Vårterminen överhuvudtaget är ju översållad med små lovdagar baa man kommer förbi januari och februari, vilket är skönt.
Det enda jag riktigt har emot sportlovet är att det heter som det gör. Sportlov. Inte för att jag hatar sport, men jag gillar inte att någon försöker säga åt mig vad jag ska göra med mitt lov. Visst, det är den här tidpunkten på året då de flesta åker på skidsemester, men inte alla. Det är lite elakt mot barnen som inte har föräldrar som har råd att hyra en stuga i fjällen tycker jag. Och diskriminierande för barnen som inte gillar sport.
Dagens ordspråk:
"Ett attackmisstag i handen är bättre än tio i skogen."
Kom ihåg det barn! - Linn
Tu est jolie comme un coeur
Hur som helst, during my bloggfria dagar (veckor?) har jag tänkt på en grej. (En kort grej, för folk klagar på att mina inlägg är för långa... skitsnack, I tell you! Men hur som helst.) Jag har tänkt på minnen. Dom är störda. Till exempel, jag kan minnas för typ tre år sen, julen... vad blir det? 2006? Tror det var då. Minns i alla fall att jag och mon soeur satt hemma hos en av mammas barndomskompisar, tillsammans med en av hennes söner. Det intressanta är att jag kan minnas precis vad vi pratade om, och precis hur jag kände, hur jag satt och allting, men inte vad killen vi pratade med hette. Knappt hur han såg ut. Varför? Jag vet att han är snygg, och att han var det då också, varför minns jag honom inte? Dumma minnen. Som bara ploppar upp i huvudet, när jag spelar Harpan.
Kärlek på Harpan. Nu måste jag sluta. Ska spela Harpan. <3
Maty (som övat på sin franska all through this inlägg. Märkte ni? Spännande, huh!)
(Okej, nä, inte så mycket franska. Men hell, det är mer än vanligt!)
Utkast: Bra saker ...
Bra saker
- Min feber är borta
- Det känns inte längre som att mina lungor följer med när jag hostar
- Arctic Monkeys i min media player
Attackmisstagiga saker
- Jag har fortfarande ingen matlust alls
- Jag har inte gjort klart min del av gruppuppgiften i psykologi (But I will! No worries, Jessica)
- Jag har missat nästan en hel vecka av skolan
Dagens ordspråk:
"Gamla attackmisstag rostar aldrig."
Linn
C Y N I C
" jag gillar din blogg:) rolig och så har du snygg design"
Komplimanger är ju sällan ovälkomna, men man kanske borde ha koll på vad, och framför allt vem man ger dem till. Det finns nämligen en anledning till att det finns bilder på två olika personer i headern, och att det står olika namn bredvid de bilderna. Och vad den anledningen är.... ja, det kan ni ju ta och fundera på!
Som Folks påpekade, det är fint att folk läser så noggrant.
Och det är inte alls så att okända människor kommenterar ens blogg utan att ha läst den, bara för att de hoppas så hårt att man ska börja läsa deras egen blogg, bara för att de föder någon slags patetisk dröm om att få många läsare och bli nästa BlondinBella, Kenza eller Kissie. Fast äckligare. Om det nu går.
Nej fan, bomba bloggosfären!
(Kak till den som förstod den referensen!)
Dagens ordspråk:
"Hur man än vänder sig har man attackmisstaget bak."
Linn, förkyld och antagligen onödigt cynisk. Men glad. Fast CYNISK.
Where are you...
Ja, inte här i alla fall.
Lilla mamma
Ibland är det lite synd att man är en individ med självrespekt.
Dagens ordspråk:
"Alla sätt är bra utom de dåliga, de är attackmisstag."
Linn
Riot van
Jag kommer snart vara påväg till ett till.
Jag kommer nog inte vilja ha kakor på en vecka efter det här.
Dagens ordspråk:
"Tankarna är attackmisstagens moder."
Linn, väldigt mätt tjej
Computer says "No"
Elevskyddsombudsutbildning är bra. Där får man lära sig vad ett elevskyddsombud är, vilket kan vara en fördel om man är ett elevskyddsombud (och särskilt speciellt om man råkar vara ordförande i arbetsmiljögruppen). Annars är det ju lite... ja, vadå? Jag tror ni vet. (Ledtråd: Det börjar på attack och slutar på misstag.)
Dagens ordspråk:
"Lika attackmisstag leka bäst."
Linn
I can has Facebookfriends, yes?
DU HETER LOLBYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYY!!!
Men? Är det verkligen en bra sak att ha som första kommentar William? Känner vi att det sprider glädje och lycka osv? NÄ. Inte här i alla fall. AJSING BAJSING! Attackmisstagigt!
Sen var Bob Hansson på Skvadern idag. Han var grymmeligrymgrym. Och när det kommer från mig betyder det faktiskt något. Han snackade i ungefär en timme och en kvart, och jag tror jag skrattade i åtminstone 45 minuter. Fanfuckingtastiskt. Han hittade verkligen estet-nivån också- allt handlar om att ligga, men det får man aldrig, men ibland tycker folk om en ändå! Fast bara ibland. Och vill man inte ligga med döda tjejer så får man ligga med gamla gubbar. Så är det.
SEEEEEEEEEEEN, så vare snölek, klart INTE attackmisstagigt! Det var fantastiskt! Vi spelade rugby, och tacklades och hade oss så det stod härliga till! Askal(LT)as!
Mindre askalas, mer attackmisstag på det faktumet att jag fick stressa som en gnu för att hinna med mig själv sen. Jag skulle hem, duscha, ner på stan, käka subway, till pipeline, titta på och fota Andra Generationen, sen hämtas av pappa och upp och träna karate. Tjoho. Det gick... faktiskt. Lite jobbigt var det, men vafan. Andra Generationen var väl... jag vet inte. Dom var kalas om man gillar sån musik, men det är inte riktigt min grej. Vafan, livemusik ska man kunna hoppa till! Det ska vara svettigt och trångt, och man ska behöva öronproppar och knappt kunna höra vad man tänker, men nä. Så blev det inte. Balkanschlager, pfft. Inte min grej.
Fotot? Det... gick. Förmodligen hade jag fått en bild på tvåettan imorrn, om Bob Hansson inte vart i stan, om Mårten Engling inte vart på Skvadern och fotat. Nu får jag inte det, men det är heeelt ok med mig. Han var så grym faktiskt.
Jag vet att ni alla undrar, hur gick karaten? Den gick kalas. Så var det med det. Vi fick knäa. Jag var grym. AS USUAL, MOAHAHAHA, nä, men ärligt talat. Kalaskul.
LÄS MIN RUBRIK FÖRSTÅ DEN OCH VAR GLAD TJOHO.
Nu är jag trött. Och har ont i ögonen. Ska sova. Snart. Kalas.
Maty
Freud and shit
Snart kommer Jonathan upp hit, det är också snällt.
Dagens ordspråk:
"Man lär sig av attackmisstagen."
(Or... DO YOU?!)
Nu gick Jessica på toa, för er som vill veta det.
Sju minuter kvar av rasten.
Linn
Ordvits på min ära!
Bra, fin, snäll dag. Vi hade hela dagen på oss att skriva klart en uppgift som jag hade gjort klart redan igår, så speciellt effektiv har man inte varit... men jag hann med att besöka min kärleksslav nere på media, sådant tycker vi om! Det enda riktigt attackmisstagiga med dagen är att jag har 45 glosor i läxa tills imorgon, och har inte börjat träna ännu... but after all I am the Wimanizer, så allt går nog väl.
Dagens ordspråk
"Det är saligare att giva än att attackmisstaga."
May the force be with you,
Linn
Tärningen är kastad
Dagens attackmisstag (so far!):
- Små pojkar som spelar TV-spel i rummet ovanför mitt klockan tio på morgonen.
- Moderna slalompjäxor, de är fula, jobbiga, och har alldeles för många spännen och remmar. Dessutom dödar de mina fötter.
- Att Media Markts i övrigt ganska breda skivavdelning tydligen har missat att de borde köpa in Age of the Understatement med The Last Shadow Puppets. För jag vill ha den.
- Att Joel den fruktansvärde (min lillebrors kompis från helvetet) just kom på besök.
- ... vilket betyder att de tre pojkarna nu kommer föra ett ofantligt oväsen och jag inte kommer kunna koncentrera mig på någonting, allra minst karaktärsarbetesuppgiften som ska vara inlämnad imorgon.
Fast som tur är så är jag nästan klar med den. Inte attackmisstag!
Dagens ordspråk är:
"Rom byggdes inte på ett attackmisstag."
Linn
Introducerar: Dagens ordspråk
"Ingen rök utan attackmisstag."
Linn
This helps me obviously I think
Hur som helst... Så är det. Inte mycket mer alltså. Jag väntar på att våra "allahjärtansdagmiddags"-gäster ska komma hit. Jag har inte den blekaste om när dom förväntas infinna sig, men det är lungt. Allt är lungt. Jag är lugn. Det borde jag nog inte vara, jag har ett halv skrivbord kvar att städa, men äsch. Det kan vänta lite. Ska njuta av Lasse Lindh först.
Maty
Uppskattningsbehov
Gårdagen var snäll och rolig på många sätt, fast ändå lite fint att två personer körde sin egna lilla show utan en tanke på någon annan (med "någon annan" menar jag mig själv eftersom jag är extremt egocentrisk och förmodligen bara paranoid, men det var så det kändes och senast jag kollade hade jag rätt till en åsikt). Ännu finare är att just de två personerna är de som har klagat allra mest på två andra personer som tidigare varit praktiskt taget fastlimmade i varandra. "Oh the irony!" känns som ett lämpligt utrop.
Linn, arg ledsen irriterad tjej
Jag är ett attackmisstag
Maty
Dance dance dance
Jag slår vad om att ingen (såvida de inte har hört mitt gnäll igår och idag) kan gissa rätt, eftersom det är något som ligger så långt det bara går från min karaktär.
Jag åkte längdskidor, och inte nog med det, jag åkte längdskidor en mil. En fucking mil!!!!!11
Det är inte OK.
"Varför i helvete gjorde du något sånt?" kanske ni undrar. Jo, jag blev i princip tvångskommenderad eftersom jag missade friluftslägret på Alnö, och eftersom friluftsliv är en obligatorisk del av Idrott och Hälsa A så riskerade jag därmed ett IG i den kursen. Det fanns dock en möjlighet att ta igen för Alnölägret genom att knalla upp på Norra Berget en eftermiddag och laga lite mat på stormkök osv. Felet var bara att den eftermiddagen var onsdagen den 12 november, och vid denna tidpunkten befann jag mig på ett tåg till Stockholm dit jag var på väg för att se ett visst band samma kväll. Och näe, jag kände inte för att skippa det. Inte ens lite.
In any case, så tänkte jag inte få underkänt i Idrott och Hälsa A, så jag gav min lärare Greta det eminenta förslaget att jag kunde ta igen friluften på en friluftsdag, vilket ledde till tidigare nämnda situation. Jag tycker faktiskt att det var värt det, tre timmar i skogen är något bättre än tjugofyra timmar. Fast under uppvägen ville jag ta livet av mig med jämna mellanrum, på grund av de sataniska uppförsbackarna. På nervägen blev desto bättre uppförsbackarna nerförsbackar, så den var faktiskt ganska skön (och det från en tjej som tycker att längdskidor är olidligt tråkigt).
Nej, nu längtar jag till sportlovet och åka riktiga skidor, dvs slalom!
Linn
Skitbild

Somliga människor ska låta bli att ta egopics!
Les Choristes
Analysera filmen Gosskören ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Beskriv vlka processer och fenomen som ligger till grund för, framkallar och påverkar människornas olika handlande. Använd dig av socialpsykologiska termer i ditt resonemang.
Bedömning av provet sker enligt följande:
Godkänd
Beskriva, ge exempel på och redogöra för olika socialpsykologiska fenomen i filmen.
Väl Godkänd
Reflektera, jämföra och se samband mellan olika socialpsykologiska fenomen i filmen.
Mycket Väl Godkänd
Analysera, dra slutsatser och ser konsekvenser av olika skeenden, koppla samman flera fenomen och se hur de påverkar varandra.
... och det här borde egentligen inte vara alltför svårt, enda kruxet är att veta var man ska börja. Vilket är just det jag har svårt med, eftersom vi inte har några frågor eller rubriker att utgå ifrån. Bajs.
Anal-ys
Maty
Någonting om smärta
Idag fick vi till och med slåss! Med varandra! På varandra! Det var fantastiskt. Och jag bar fröken Löfgren åtta varv runt hallen. Det tog lite det med. Karate är helt klart inte ett attackmisstag!
Någonting som är attackmmisstagigt är vår analys som vi måste göra. Den är dryg. Also, det faktum att jag hade glömt mjukisar och därför var tvungen att gå hem efter träningen i strumpbyxor... Det var ganska mycket fail. Lite svettigt. Och kallt.
Maty
Analysera mera!
Förresten, jag tror inte att någon som har sett Förödelsedagsbarnet och Dan då Dan dog kan säga att de två pjäserna inte påminde om varandra. (Kort lista över gemensamma punkter: Döda hundar, långa replikramsor, att flyga upp i himlen, samma skådespelare.) Men allt detta har en logisk förklaring. Förödelsedagsbarnet är skriven av samma författare, det är en uppföljare kan man säga. Då var det mysteriet uppklarat.
Linn, mästerdetektiv
I got balls of FAIL

Stressbollar som går sönder när man klämmer på de är ett stort FAIL :'(
Nom nom nom
Jag var inte i skolan idag. Istället var jag hemma och läste, satt vid datorn och läste på om olika högskolor och au-pairagenturer (samt gjorde massa annan skit förstås, men det kan ni räkna ut själva) och jobbade sjuuukt mycket på en psykologi-grej. Som jag kanske inte ens behövde jobba på. Vi fick en uppgift i fredags, men eftersom jag var lite disträ just då så uppfattade jag inte vad vi skulle göra med den, om det var inlämning eller om vi bara skulle diskutera frågorna. Men better safe than sorry, tänkte jag, så jag gjorde den ändå. Eftersom jag var lite seg i hjärnan idag så gick det dessutom väldigt långsamt. Jag är nog lite korkad, men vem är inte det nuförtiden?
En fin sak med den här dagen är att jag snart ska ner till min kusin som bor nerför gatan och kolla på ett TV-program som heter RAW Comedy Club. Bara namnet är ju fint, och programinnehållet verkar lovande. Lite råare humor än det som vanligtvis sänds på svensk TV kan ju vara välbehövligt. Dessutom ska Magnus Betnér vara med i programmet, och det är ju aldrig helt fel. <----- Seal of approval, på Magnus Betnér
Time is all that can undo those things I said
Maty